Råd när du ska välja sportgolv

När en sporthall byggs är det en självklarhet att lägga in ett sportgolv. Ett golv som är anpassat utifrån att det primärt kommer utföras sport i lokalen. Däremot är det inte alltid helt självklart vilket golv som bör väljas. Generellt brukar sportgolv delas in i tre olika grupper. Det är golv med olika funktion och egenskaper.

Punktelastiska

Ett punktelastiskt sportgolv placeras ut direkt mot underlaget. Är det exempelvis ett stort betonggolv kan denna matta läggas på golvet direkt för att skapa ett passande sportgolv. Det som menas med att golvet är punktelastiskt är att golvet har sin ”stuns” exakt där foten sätts ner. Precis på den punkten.

Ytelastiska

Till skillnad mot punktelastiska golv så har dessa golv ofta hårdare yta. Det kan exempelvis vara trägolv eller laminatgolv. Eftersom materialet inte är elastiskt i sig själv behövs en underkonstruktion. Förr i tiden var ytelastiska golv det vanligaste alternativet. Man hittar det även ofta i äldre gymnastikhallar. Nu för tiden är det däremot betydligt vanligare med punktelastiska golv då dessa golv har egenskaper som efterfrågas inom de flesta sporter. Det är nästan enbart basket som prioriterar ytelastiska golv.

Kombination

Ett ytterligare alternativ är sportgolv som är kombinationselastiska. I botten finns ett undergolv med elasticitet. Här skapas svikten i likhet med ett ytelastiskt sportgolv. Ovanpå detta finns beläggningen med en matta, dvs. ett punktelastiskt golv.

Här lyckas man med att kombinera fördelarna med bägge sorters golv vilket gör att de prioriteras i de flesta fall där sporthallar idag byggs.

Inte bara att välja mellan rätt kategori

Men det handlar inte bara om att välja rätt kategori av sportgolv utan även se på den unika egenskaper som efterfrågas utifrån behov. Det enklaste brukar vara att prata med en återförsäljare eller de som bygger själva sporthallen. De har kunskapen som behövs för att kunna välja rätt golv och rätt material.

Några exempel som skiljer sportgolven åt är stötupptagningsförmågan, friktionen, vad som krävs i underhåll, kvalité, livslängd och vad golven ska klara av för belastning. Gällande stötupptagningsförmåga så anges detta i procent. Ett golv som inte har någon stötupptagningsförmåga alls har därmed noll. Ju mer ”stuns” som erbjuds desto högre siffra. I vardagligt tal brukar man säga att ett golv med hög stötupptagningsförmåga upplevs ”mjukt”.

Med friktion menas hur ytan upplevs halkig. De äldre trägolven var ofta mycket hala men idag finns en uppsjö av golv med olika friktion. Är det för hög friktion kan det upplevas som att golvet ”suger fast” skorna medan låg friktion kan upplevas ”halkigt”.

Byggråd